Är du lika effektiv som en dator?

Min hjärna är som en dator. En gammal dator. Ni vet, en sån där vars skärm är pytteliten men jättedjup (innan plattskärmen kom). Och som har typ windows 95.


Jag ser en tentafråga. Vet i vilken "mapp" i datorhjärnan svaret ligger. Klickar på "mappen". Det knarrar och hackar. Efter ett tag öppnas den, dock helt blank, då innehållet inte hunnit laddas än. Fortsätter knarra, försöker hitta filerna (alltså svaret). Så plötsligt hänger sig hela ****** för att det tagit för lång tid att öppna.

Ja ä int bitter!

Sådär, då var tenta nummer 1 gjord (notera att jag sa "gjord", inte "klarad"). Finns ingen tid att fundera över hur det gått, det är istället dags att helt kasta om tankarna och fokusera på nästa: Inledande Extern Redovisning. Jippi... Ska bli skönt på fredagkväll, när den här tenta-perioden är över för min del. Sen på måndag är det PANG-BOOM igång med nästa läsperiod, härligt start med första hemtentan redan på onsdag. Jippi... Har tack och lov varit ute i god tid med att beställa kurslitteraturen, så dom nya böckerna kommer imorgon. Mindre kul är dom 1000kr jag ska betala för böckerna. Jippi... Från dom totalt 1500kr jag har kvar av studielånet som kom igår. Och då har jag betalat kameran och diverse hundklubbsmedlemskap med sparpengar. Jippi...


Så hur summerar vi läget?




The Piano - Michael Nyman


Inköp










Två av fyra avklarade! Nu återstår bärbar dator och trimbord...



Motivation

Sitter här och tycker synd om mig själv = tentapluggar


Försöker tänka positivt, men det är ju lättare sagt än gjort. På tisdag 26/10 är det Organisering och ledning av affärsverksamhet som gäller, det är en intressant kurs med omänskligt mycket fakta att få in i skallen. Känns som om det är tusentals olika teorier och modeller man ska kunna, minst... På fredag den 29/10 är det så dags för den fantasktiska Inledande Extern Redovisning. Kommentarer är överflödiga. Det enda vettiga jag kan säga är att mirakel sker ibland, därför ska jag prova skriva båda tentorna.


I tisdags hade vi seminarium, eller "muntlig redovisning" som jag fortfarande kallar det (förstår inte varför man bestämt pratar om "tentor och seminarium", när det i alla år funkat bra att säga "prov och redovisningar"...) Jag trodde som vanligt att jag skulle dö, syrebristen var en faktum. Men jag hade bestämt mig, det skulle gå. På morgonen, när jag stod och sminkade mig i evigheter, bestämde jag mig för följande inställning;

En dag ska jag vara chef. En chef håller i möten, vilket innebär att en chef ska kunna tala inför en grupp. Jag vill vara en stark ledare som utstrålar respekt och förtroende. Därför är det logiskt att ta varje chans att träna och åter träna på att tala inför grupp, tills det inte längre känns skrämmande.



Hur ska jag nu motivera mig att plugga till tentorna? En god idé är att påminna sig själv om framtiden.



Systeryster med lilla Livia, bild från i somras


En dag om inte allt för många år kommer jag att ha barn.


Acceptera det förflutna. Lev i nuet. Skapa goda förutsättningar för framtiden...
För det är vi värda!

Höst





En blomma
En tanke
En dröm

Vindpinad, frusen och övergiven
Men inte redo att vissna än
Inväntar vintern och mörkret
Så strålande. Så fantastisk.
Så skör.



En gång fick jag rådet att sluta lyssna på råd från andra...

Låt oss börja med ett par klargöranden;

Jag har inga pengar på min mobil och vill inte ladda den då jag ska köpa en ny och byta abonnemang. Nu vet ni varför jag inte ringer.

Jag har 378 (eller var det 2) st kurser som närmar sig sitt slut, dvs jag har inget direkt liv på sidan om skolböckerna. Nu vet ni varför jag inte är så social.

Jag har på tok för många saker att tänka på. Bland annat mina nära och kära. Nu vet ni att jag i alla fall tänker på er.

Ja, nu vet ni det.

**********

Igår kollade vi på en lägenhet på Porsön. Var nummer 6 i kön, pratade med en på lulebo som sa att den/dom som var nr 1 hade beställt avtal. Drog slutsatsen att det var kört. Tackade Ja utan att gå på visning, inte för att jag trodde vi skulle bli tilldelade den, utan för att jag fått för mig att man bara får Tacka Nej ett visst antal gånger (men så är det inte). Så helt plötligt var jag först i kön... Men den var alltså inget för oss. Så letandet och funderandet fortsätter.

Over and out

RSS 2.0