Bad day
Jag är på dåligt humör. Så det så. Bäst att stanna inomhus och i möjligaste mån undvika kontakt med människor.
Höll på att få ett nervsammanbrott när jag var ute med Q för ett litet tag sen. Två kvinnor med barnvagnar och en liten ond hund står på isvägen och pratar. Dom står. Och dom står.
Eftersom att jag kommer på en gångväg från andra hållet ser jag dom stå där i säkert tio minuter. Och bara prata. Jahapp, inget fel i det.
När jag kommer ut på isvägen och ska gå förbi dom, upplever jag att jag får det onda ögat av dom, kanske för att jag stör deras konversation. När jag ska passera måste nämligen den ena kvinnan dra in sin lilla onda hund som har ett långt flexikoppel, vilket ger den möjlighet att springa från ena kanten av vägen till den andra, då dessa kvinnor parkerat med sina barnvagnar precis MITT på isvägen. Nå, so far, so good.
MEN, när jag passerat och hunnit gå typ 10-15 meter ifrån dom, DÅ passar det att börja gå. Alltså, från att ha stått still och pratat i evigheter, kände dom behovet av att börja promenara PRECIS NÄR JAG GÅR BARA EN LITEN BIT FRAMFÖR.
Som ni säkerligen kan räkna ut så var det busenkelt att få med sig Qrius när det springer en liten ond och skällande hund typ 10 meter bakom, hej vilt i sitt långa flexi-j*vla-koppel. Not!
Ni ser, jag borde undvika all mänsklig kontakt idag. Ska valpnappa Q och gömma mig under täcket. På återseende.
Höll på att få ett nervsammanbrott när jag var ute med Q för ett litet tag sen. Två kvinnor med barnvagnar och en liten ond hund står på isvägen och pratar. Dom står. Och dom står.
Eftersom att jag kommer på en gångväg från andra hållet ser jag dom stå där i säkert tio minuter. Och bara prata. Jahapp, inget fel i det.
När jag kommer ut på isvägen och ska gå förbi dom, upplever jag att jag får det onda ögat av dom, kanske för att jag stör deras konversation. När jag ska passera måste nämligen den ena kvinnan dra in sin lilla onda hund som har ett långt flexikoppel, vilket ger den möjlighet att springa från ena kanten av vägen till den andra, då dessa kvinnor parkerat med sina barnvagnar precis MITT på isvägen. Nå, so far, so good.
MEN, när jag passerat och hunnit gå typ 10-15 meter ifrån dom, DÅ passar det att börja gå. Alltså, från att ha stått still och pratat i evigheter, kände dom behovet av att börja promenara PRECIS NÄR JAG GÅR BARA EN LITEN BIT FRAMFÖR.
Som ni säkerligen kan räkna ut så var det busenkelt att få med sig Qrius när det springer en liten ond och skällande hund typ 10 meter bakom, hej vilt i sitt långa flexi-j*vla-koppel. Not!
Ni ser, jag borde undvika all mänsklig kontakt idag. Ska valpnappa Q och gömma mig under täcket. På återseende.
Kommentarer
Trackback
